Ockelbo Showlifting 2013

När reveljen gick imorse vid 06.30 så tänkte jag nästan skippa hela tävlingen. Lungorna kliade, jag hade lätt feber och kallsvettades lite och halsen värkte. Men jag lade lite ipren i väskan och bestämde mig för att det var för sent att dra sig ur så jag hängde med när Johannes och Mattias kom söderifrån och hämtade upp mig. I efterhand är jag glad att jag åkte, för det var en rätt trevlig tävling.

Vi anlände sent till genomgången(vilket får relevans senare i historien), och fick oss ett par tävlingströjor. Det var gott om folk där, för det skulle vara SM-kval i -105. Det hålls varje år tre tävlingar under Ockelbo Showlifting. Damklass, -105 samt öppen klass. Jag och Mattias skulle vara med i den senare, Stefan Ågren var där för att ta en av kvalplatserna i 105an.

Gren 1: Pressmedley - 4 redskap 90-130 kg
Det här är ju inte styrkelyft eller tyngdlyftning, där man vet precis vilka förutsättningar man har att vänta, med identisk utrustning varje gång. Strongman handlar tvärtom mycket om anpassning till nya situationer. Dagens första curve ball blev t ex att istället för tre stockar följt utav en apollons axel så var det fyra stockar helt enkelt. Jag var inte så nöjd med det här eftersom jag är ärkekass på stockvändningar och visste att det fanns stor risk att jag rätt och slätt inte skulle lyckas vända runt 130-stocken. Så blev det också med facit i hand. Jag fick dock en hygglig tid på de första tre redskapen, vilket räckte till en fjärdeplats. Det placerade mig åtminstone i övre halvan av det åtta man starka startfältet, så alltid ngt. Dick Ivars och Peter Svedberg var de enda som klarade alla fyra idag, och Peter vann grenen.

Gren 2: Ok - 320 kg 20m
Det här var tänkt att bli en bra gren. Det är något jag borde kunna göra ganska bra. Mellan 10 och 11 sekunder på en bra dag och mellan 11 och 13 sekunder på en mer medioker dag. Idag kändes vikten riktigt lätt, men jag hade inte superfart i benen, men det gick helt okej. Jag sprang fram och ställde ner oket när jag brutit linjen i framkant. Plötsligt börjar folk ropa åt mig. Tydligen var det så att oket skulle över även i bakkant(vilket hör till ovanligheterna när man börjar med linjen vid okets framkant som här). Något man förstås noga poängterat under delen av genomgången vi missade tidigare. När jag förstått vad det var frågan om plockade jag upp oket och bar det ngn halvmeter till för att få en tid. Det kostade mig dyrt. Riktigt dyrt, och jag ville inte ens höra tiden efteråt. 16.7 blev det, för ett spektakulärt personsämsta på vikten(tidigare personsämsta var 15.1 sekunder, från ett träningspass med knäskada sommaren 2011). Den här tavlan skulle senare göra tävlingen mycket mer spännande för mig. Stisse vann grenen med 11.5s och Peter Svedberg tog andraplatsen med 12.3s.

Gren 3: Markkron, stora hjul - 300 kg för reps
Stisse är förstås given favorit i den här grenen. Killen gör 350 kg i rawmark, så varför inte liksom? :) Han lät dock ändå smått osäker innan och talade om att tro sig kunna göra sju reps eller så. Jag tyckte vikten kändes lätt idag och gjorde åtta repetitioner. När jag var klar så sade han att jag nog skulle vinna grenen. Men jag känner honom redan väl nog för att veta att han pratar persilja. Han hade alla avsikter att plocka fram reserven. Han gör de första sex repetitionerna odrägligt lätt, vilar lite, följer upp med två tyngre repetitioner för att dra jämt med mig. Sedan drar han under dramatiska former en vilkestark nionde repetition med bara sekunder kvar på klockan. Jag hyste egentligen aldrig något tvivel om att han skulle prestera den extra repetitionen när det behövdes, så jag fick vara nöjd och glad med min andraplats, och jag fick äntligen lite anständiga poäng i tävlingen.

300 kg, åtta reps räckte inte riktigt hela vägen

Gren 4: Conans Cirkel - 340 kg
Anledningen till att jag ville göra t ex oket riktigt bra var att jag visste att den här övningen nog skulle gå riktigt dåligt. Vi har ingen conans att öva på själva, och de enda gångerna jag testat har varit på tävling där det i stort sett blivit pannkaka direkt. Lite åt det hållet bleav det nu också, då stången gled mot mina armar redan från upplyftet, och fortsatte att glida ända tills den inte gick att hålla längre. Jag slutade 6/8. Återigen blev det Stisse följt av Svedberg.

Gren 5: Medley: 3x360kg däckvält, 2x150 kg farmers walk 20 m, 130 kg natursten.
Resultatet av ovanstående var nu att Stisse och Svedberg var praktiskt taget bortom räckhåll. Så för mig var det kampen om tredjeplatsen med Dick Ivars om stod på agendan. Inför sista grenen låg jag på fjärde plats med 19 poäng, och Dick låg på tredjeplatsen med 22 poäng. Det var ytterst viktigt att jag presterade riktigt väl här för att kunna klättra en placering. Jag tuffade på ganska fint och blev klar på 39 sek, vilket hade varit en vinnande tid 2012, och en sekund efter Sebastian Davidssons vinnande tid under SM-kvalet 2011 i Ockelbo. Men som det föll sig så låg jag inte ens etta, för Fredrik Johansson hade redan gjort medleyt på sjuka 32 sekunder. Det blev dock spännande här för Dick Ivars kunde inte gå för fullt i däckvältet pga bicepsskada, så han fick långsamma, nästan enhänta vält. Det resulterade i en tid på 70 sekunder, och följaktligen hamnade Mattias(66 sek?), Peter Svedberg(ca 53 sek tror jag) Samt Göran Rosén mellan mig och Dick, vilket var allt jag behövde. Stisse presterade finfint igen och fick 34.x s. Vinsten var säkrad för honom. Peter Svedbergs andraplats, trots skada var även solklar nu.

Jag tog tredjeplatsen med en poäng över Dick Ivars, och kunde alltså sluta mig till att ok-incidenten faktiskt inte ändrade utgången av tävlingen för min del. Gott!

+105-gänget efter tävlingen

I övriga nyheter tog Stefan Ågren hem -105an i övertygande stil, och säkrade därmed sin finalplats i år igen. Han gjorde bland annat maffiga 15 reps på 260 kg i marken :).

//Alex

SM-kval Hofors

I helgen höll det ett SM-kval i Hofors som jag och Matti var med på. Mattias hängde även med och tjänstgjorde i sekretariatet. På förhand hade jag ganska få illusioner om att lyckas komma topp-3 och kvala här. Jag är ganska svag i press och sten, och i ett startfält som detta kan man lätt ana att kvalplatserna lär gå till någon som inte har sådana svagheter. Mitt mål var framför allt att slå Matti. Men för att gå händelserna något i förväg är jag rädd att jag måste rapportera att jag kom till korta där.

Det här blir nog inte det bästa tävlingsreferat jag någonsin skrivit, för jag var väldigt ouppmärksam på resultaten i de olika grenarna under tävlingens gång, utan fokuserade helt på mina egna prestationer. Så jag kan bara erbjuda mitt eget tunna, nyckelhålsperspektiv på hur dagen gick.

Det var ganska många avhopp, och bara 11 tävlande kom till start. Således blev det ingen cut efter de första två grenarna, utan alla fick delta i alla grenar.

Gren 1: Medley(300kg frame carry 20m, 200 kg släddrag 20m)
I ljuset av att det inte blev någon cut så förändrades min inställning till grenen något. Istället för att sikta på att gå riktigt sönderstressat och superriskabelt genom grenen så fick det ske med lite mer kontroll. I slutändan kvittade det nog. Alla fann frame-biten väldigt lätt, och alla fann släddraget riktigt jobbigt. Jag satte som mål att komma i mål utan att någonsin låta släden stanna på vägen. Matti sade åt mig att han inte trodde jag kunde göra det, vilket bidrog med lite extra motivation. Det fungerade nästan, men med ett par meter kvar så tog benen slut helt. Jag gjorde först ett drag med ryggen, och tog mig sedan i mål genom att bara låta kroppen falla medan jag höll kvar i släden.

Efter ca 10 sekunder på marken var det i stort sett en maxansträngning i fråga om benstyrka att ställa sig upp. De kommande 15 minuterna var så smärtsamma till följd av mjölksyran att det knappt gick att prata.

Foto: Ari Byström

Min tid blev 53 sekunder vilket dessvärre inte visade sig räcka särskilt långt alls. Matti var en 10 sekunder bättre, och en hel bunt killar låg mellan honom och mig. Jag tror jag han ha varit fjärde sist eller något sådant i grenen.

Gren 2: Vikingpress - reps på 140 kg
 Jag hade gjort en singel på träning helt utvilad två veckor innan tävlingen, så efter medleyt tänkte jag att jag nästan skall vara glad om det går alls. Men det gick. Det var faktiskt precis som på träning. Att första kändes lätt, men att av någon anledning så fick jag inte till en andra repetition. I det här startfältet skulle det visa sig vara ett mycket dåligt resultat. T o m Matti, som i stort sett alltid är svagare än mig i press, storpersade med 10 kg genom att göra en tvåa på tävlingsvikten. Jag tror faktiskt att jag kom sist här. Peter Svedberg vann grenen i stor stil med 13 reps.

Gren 3: Biloket - 400 kg, 20m

Foto: Ari Byström

Det här var en gren som jag känner hade varit väldigt rolig att testa på en gång när man är helt fräsch. Jag gillade den skarpt. Remmarna var ett bekvämt sätt att bära vikten, och den trycker inte alls på den där nerven under skuldran som vanligt ok verkar göra på mig dessa dagar. Vikten kändes väldigt lätt hela tiden och verkade inte alls så svår att kontrollera bara man styrde farten rätt, vilket i och för sig är något av en truism i världen av ok-övningar. Däremot så var jag fortfarande så syrefattig att jag inte kunde hålla på hur länge som helst. Efter att ha gått en bit satte jag ner och andades lite, och gick sedan ett par etapper till. Utvilad är jag tvärsäker på att hela sträckan hade gått utan problem, men jag valde här ändå att avbryta grenen för att spara mig lite till resten av tävlingen. Det visade sig vara en ganska dålig idé då ett par killar senare gick bara något lite längre än mig.

På något vänster tog dock mycket bättre poäng här än jag gjorde i förra grenen. Det var flera som knappt kom iväg alls. Men det var inte precis upplagt för en lysande tävling här.

Gren 4: Bilmarklyft - 310 kg för reps
Ofta är siffror som dessa bara uppskattade, men snyggt nog så hade man faktiskt mätt upp så att det verkligen var 310 kg som effektiv vikt i händerna vid bilmarklyftet. Det blir förstås fortfarande lättare i botten då det är en del svikt i stålställningen. Jag tog ett kontroversiellt beslut att köra raw. Jag kan inte andas något bra i min dräkt, och det skulle bli viktigt här. Den hade nog skadat mitt totala repsantal. Men många såg hur bekväma ut som helst i sina dräkter. Det var nog bara jag och Robin Dahlmark som valde att skippa dräkt.

Min strategi var att köra så många jag kan i ett svep utan att bli tycka att det känns tungt, för att sedan vila tills slutet av de 75 sekunderna för att göra vad jag har kvar. Det blev sju repetitioner. Tobias Jedby slog mig snävt med 8 reps. Love gjorde imponerande 10 reps och Stisse gjorde 11 reps för grensegern.

Mitt genomförande:

Gren 5: Däckvält - 420 kg, 8 vält
Matti sade hela tiden att det som gäller är ett stadigt och fint tempo man kan hålla genom alla åtta vält. Så gjorde han sina vält, och så gjorde till sist jag mina också. Jag hade sett på de som gick innan mig att greppet inte var det bästa. Många slant och väldigt få direktvält gjordes. Redan första vältet kändes lite som en besvikelse för att det var så pass halt, men jag är van så det var bara att köra på. Vid vält tre eller fyra så var greppet så bra att jag gjorde ett direktvält, men det satt ändå inte klockrent och verkade nästan snabbare och mer energieffektivt att hålla mig till tvåstegsvälten. Jag gjorde alla åtta vält och speakern sade något om att jag var precis en sekund efter något. Om det var att jag var precis en sekund efter en annan tävlande eller precis en sekund från att klara tidsgränsen på åttonde vältet vet jag inte.

Gren 6: Stenserie 130-180 kg
Här kom jag inte långt alls. Jag blev informerad om att jag behövde lägga upp första stenen för att inte tappa en placering till Johnny Hansson, men den skulle jag komma att tappa med besked. Jag kände mig fräsch och stenen kändes lätt i händerna, men det var för högt för mig helt enkelt. 170-175cm eller något i den stilen. Jag har inte gjort det innan, men hoppades att jag skulle få den i ett läge där jag kunde pressa upp den, men det kom aldrig. Efter att ha tittat på de andra så blev det tydligt att jag har ett och annat att lära här. Det finns ju kortare killar som klarar det, men det är väl något man måste lära sig. Nollan i stenarna gav tävlingen en besk eftersmak.

Sammanfattningsvis är jag nöjd med vad jag fick ur kroppen under dagens gång. Men jag ger mig själv rejäl bakläxa för att inte ha varit förberedd väl nog för att kunna genomföra medleyt utan att skada oket, samt för stenlyftning på höga höjder. Allt i allt räckte prestationen verkligen inte långt alls. Nia av elva, med 23.5poäng, slutade jag, i den mest ansträngande tävling jag någonsin gjort mot det hårdaste motstånd jag någonsin mött.

//Alex